Sara Rosendahl och Katarina Lundkvist

Konsten att göra affärer genom industriell symbios

Hur kan företag i industrin hitta affärskoncept som gör dem bättre på att bygga ett hållbart samhälle? Det har en grupp forskare vid metallforskningsinstitutet Swerim fokuserat på, i en aktuell studie.

Redan idag nyttiggörs stora mängder restmaterial som slagg och stoft och slam inom stålframställning. En aktuell studie från Swerim visar att det finns potential att ytterligare förbättra såväl miljö- som företagsvinster, genom cirkulära affärskoncept med fokus på hållbarhet.

Två företag inom processindustrin kan dra ömsesidig nytta av varandras respektive restprodukter – den slutsatsen landade en forskargrupp från Swerim i, när de fördjupade sig i studien ”Cirkulära affärskoncept för återvinning av restprodukter inom stålindustrin”. Att hitta affärsförhållanden där industriell symbios kan uppstå ger miljövinster för företagen, men det behövs även ekonomiska incitament.

Modellen som forskarna tagit fram gör det möjligt att utvärdera olika varianter av cirkulära affärer av restprodukter, genom att sätta in aktuella kostnader och andra parametrar. Den fungerar dessutom för alla processindustrier, inte bara specifikt stålindustrin.

Forskarna har bland annat tittat närmare på hur Höganäs Sweden och SSAB, skulle kunna skapa ett symbiotiskt förhållande. I studien skapades en modell med hypotetiska affärskoncept. Vissa restprodukter är mer utmanande, när det gäller att hitta ekonomiska incitament som motiverar till affär, medan andra är mer uppenbara. Men modellen påvisar hur man genom vinster från nyttiggörandet av ett material, kan skapa förutsättningar för att även få in material med mindre ekonomisk potential i en cirkulär affär.

Forskarna har dessutom tittat på externa faktorer som kan påverka hur troligt det är att de cirkulära affärskoncepten kommer till stånd.  En utmaning är att det krävs stor kunskap både om restmaterialens egenskaper och om kundens kravspecifikation; kunskap som idag inte alltid finns. Affärer med restprodukter påverkas också på ett annat sätt av lagar och förordningar, än vid affärer med huvudprodukter. Om restprodukten till exempel betraktas som ett avfall krävs det tillståndsansökningar som är tidskrävande och därmed kan få både säljare och köpare att avstå från affär, även om materialet skulle kunna vara värdefullt.

Å andra sidan finns det incitament som talar för att vi kommer att se mer av de industriella symbioserna i framtiden. Förbättrade miljölagar men också kostnader för deponier bidrar till processen att hitta lösningar för restprodukter.

Hela vårt uppdrag handlar om att optimera hanteringen av restprodukter med fokus på hållbarhet, så det var självklart för oss att delta i Swerims studie. Modellen som de tog fram kommer att vara ett praktiskt verktyg för oss i vårt fortsatta arbete och vi hoppas att ett cirkulärt affärskoncept snart tar klivet från teori till praktik, säger Jeanette Stemne, forskningschef SSAB Merox.

Studien har utförts av Swerim i samarbete med Höganäs Sweden, SSAB Merox, Bolliden Rönnskär samt Jernkontorets teknikområde 55 Restprodukter, inom det Vinnova-finaniserade projektet ”Cirkulära affärskoncept för återvinning av restprodukter inom stålindustrin”.

Kontakt

Vill du veta mer om konsten att göra affärer genom industriell symbios? Kontakta: Sara.rosendahl [at] swerim.se & katarina.lundkvist [at] swerim.se