Kontakt

Samverkan som skapar internationell konkurrenskraft

Det handlar om samarbetets magi och metallforskningsinstitutet Swerims roll i omställningens tid. Swerims VD och styrelseordförande möts i ett samtal där vi börjar med en tidsresa.

Bild: Från vänster Martin Pei, Executive Vice President & CTO SSAB; styrelseordförande i Swerim och initiativtagare till Hybrit-initiativet. Till höger Pontus Sjöberg, vd Swerim.

Om vi i tanken backar 10 år i tiden, hade ni kunnat förutse var vi är i utvecklingen nu när det handlar om omställningen till ett fossilfritt samhälle?

Martin: Det korta svaret är nej! För tio år sedan var jag själv fokuserad på att utveckla SSAB:s affärer i Asien. Optimismen och ambitionen att hitta nya marknader var stor. Det här med klimatförändringen var inte på toppen av agendan. Insikten om betydelsen av den globala klimatförändringen landade hos mig sommaren 2015. Sedan kom Parisavtalet och då var tiden mogen för att lägga tid, kraft och forskning på att få fram det fossilfria stålet.

Pontus: 2013 jobbade jag på ett ryskt bolag i Tjeckien. Handelsklimatet var öppet men den andra typen av klimatfrågor fanns inte på kartan. Tre år senare var jag bjuden på middag, när jag var hemma i Sverige, och jag hörde bland annat just Martin tala om den kommande satsningen på Hybrit. Jag tänkte “ja ja… få se vad det där blir”. I mina öron lät det då som ett väl djärvt projekt. Nu skulle jag påstå att just Hybrit-satsningen är grunden till hela den gröna omställningen i Sverige och även drivande i Europa. 

Att det för 10 år sedan inte fanns en tanke på den gröna omställningen i industrin vittnar om hastigheten i processen; vad beror det höga tempot på?

Martin: Det handlar förstås om ett uppvaknande i hela värdekedjan. Och det faktum att omställningen till den fossilfria produktionen skapar rejäla affärsmöjligheter!  Den stora utmaningen är egentligen att vi nu vill springa fortare än vi kan.

Pontus: Industrins omställning och affärsmöjligheter spiller över på oss som forskningsinstitut. Swerim bildades 2018, en sammanslagning av Swerea MEFOS och delar av Swerea KIMAB och det var en sammanslagning initierad av industrin. I och med starten av Hybrit förutsåg industrin behovet av ett bredare forskningsinstitut som kan hela värdekedjan. Men ingen förutsåg nog ens 2018 hur snabbt behoven skulle uppstå. 

Och i den här kapplöpningen mot målet som är en fossilfri industri, vilken roll spelar Swerim? 

Pontus: Omställningen kräver innovationer och det finns ofta inte bara en lösning på problemet, utan det beror på lokala förutsättningar. Som forskningsinstitut har vi en möjlighet att skräddarsy lösningar utifrån specifika behov hos industrin. Våra pilothallar skapar unika möjligheter till forskning med försök i industriell skala.

Martin: Sverige driver utvecklingen med den gröna omställningen, men vi är ett litet land. Vi har inte samma muskler som våra multinationella konkurrenter på marknaden, som har egna forskningsavdelningar in house. Men i stället har vi ett gemensamt institut som täcker hela värdekedjan från gruva till färdiga produkter. Swerim är en pusselbit som möjliggör vår konkurrenskraft. 

Pontus: Det är sant! Vi borde egentligen vara för små i Sverige när det handlar om forskningsresurser – men vi är bra på att optimera våra resurser i Sverige inom akademi, institut och industri.

Vätgas är en nyckel i omställningen. Swerim gör nu en vätgassatsning – National Hydrogen Research Center for Metallic Materials – vad innebär den i praktiken?

Nedan ser vi Testning av material i vätgasmiljö för att undvika vätgasförsprödning.

  • personer testar i vätgasmiljö

Pontus: Vi erbjuder företag att sätta upp processer i våra pilotanläggningar i Luleå och Kista. Vi har en vätgas-eloktrolysör på processidan och på materialsidan erbjuder vi testning av material i vätgasmiljö. Sen finns det ett tredje ben inom satsningen också, som handlar om forskning om att fånga, förvara eller återanvända den koldioxid som trots allt kommer att släppas vid industriella processer även i framtiden. 

Martin: Vätgassatsningen är ett bra exempel på hur Swerim blir en möjliggörare för industrin, i ett litet land som Sverige. Vi har helt enkelt inte råd att skapa parallella processer utan vi måste samarbeta. Det finns varken ekonomi eller tillräckligt många ingenjörer för att vi skulle kunna bedriva egen forskning av den här typen in house. 

Swerim gör många gemensamma satsningar med industrin. Ett sådant exempel är atomiseringsanläggningen i Kista, för tillverkning och utveckling av metallpulver. Hur ser intresset ut?

Pontus: Det är ett stort intresse, från hela världen faktiskt! Men så länge det är kö prioriterar vi svenska företag, eftersom vi är ett institut som till 80 procent ägs av svensk industri. Den här anläggningen är ännu ett utmärkt exempel på samarbetet med industrin som Martin också beskriver. Anläggningen är en gemensam investering som Swerim gjort tillsammans med företag. Investerarna kan göra sin egen sekretessbelagda forskning samtidigt som vi som forskningsinstitut även möjliggör offentligt finansierad relevant forskning med dyr teknisk utrustning. Vi optimerar resurserna för industrins och samhällets bästa.

I vår har också Sveriges största forskningssamarbete för fossilfri avancerad ståltillverkning och produktion presenterats: En satsning på 46 miljoner till ett samarbete mellan LTU, SSAB och Swerim. Vad är målet med den här satsningen?

Pontus: Vi ska få fram svar kring hur den fossilfria stålframställningen påverkar produktegenskaperna. Vi tar klivet in i vätgassamhället i och med omställningen. Väte och metaller är ju egentligen inte en bra kombination om det inte hanteras på rätt sätt, eftersom väte försprödar. Vi ska verifiera hur man kan skapa rätt typ av stål vid olika typer av applikationer. Det är en fantastisk möjlighet vi får i och med det här forskningspaketet!

Martin: Indirekt säkrar vi dessutom kompetensförsörjningen eftersom ett antal doktorandtjänster finansieras. Men framför allt kommer det här bli ännu ett exempel på att vi är duktiga på att samarbeta i Sverige. Det borde vi egentligen våga slå oss själva på bröstet för! Det är just samarbetsförmågan som gör att vi kan ligga så långt fram i forskningen trots att vi är ett litet land.