Kontakt


Restmaterial från massa- och pappersindustrin har använts framgångsrikt vid ståltillverkning
Det finns värden i restprodukter från massa- och pappersindustrin, som kan användas vid ståltillverkning. Det har framgångsrika försök i det nu avslutade OSMET-projekten visat.
Det Vinnova-finansierade projektet OSMET 3.0, med Chuan Wang från Swerim som projektledare, hade som övergripande mål att verifiera tidigare utvecklade koncept i OSMET 1.0 och 2.0. Rent konkret har det handlat om att flytta försöken där restprodukter använts vid ståltillverkning, från laboratoriemiljö till pilot- och industriskala:
Restprodukter från Essity har transporterats till SMA Minerals, där briketter har tillverkats; delar av kalkinnehållet i briketterna har ersatts med restprodukten flygaska. Briketterna har därefter använts i ugnarna vid stålframställning hos Outokumpu. Målet i forskningsprojektet var att ersätta 20 procent av kalken i briketterna med flygaska.

Framgångsrik forskning med mersmak
Försöken visade sig vara framgångsrika – så framgångsrika att processen nu fortsätter utanför OSMET:s regi, det berättar Niina Leskinen, hållbarhetsingenjör vid Outokumpu.
– Ju mer vi kan få ner kalkinnehållet, desto mer reducerar vi förstås vårt koldioxidavtryck, så nu fortsätter vi våra försök med briketter som innehåller 50 procent restprodukter från pappersindustrin. Förhoppningen är förstås att se om vi kan fortsätta att upprätthålla samma kvalitet på stålet.

I projektet OSMET 3.0 har det ingått 11 olika partners från såväl industri som akademi och som koordinator är Chuan Wang, vid forskningsinstitutet Swerim nöjd.
– Det här projektet är gjort inom Vinnovas så kallade UDI, utmaningsdriven innovation. Och det har verkligen funnits utmaningar som vi har övervunnit. Att Outokumpu fortsätter försöken känns väldigt bra och jag kommer förstås följa resultaten med intresse.

Hydrokol viktig väg mot klimatmålet 2050
Yu-Chiao Lu vid KTH, doktorerade inom OSMET- projektets ramar. Bland annat undersökte hon olika bioprodukters potential som så kallat hydrokol.
– Vi har testat matavfall, trädgårdsavfall och restprodukter från pappers- och massaindustrin. Nya material kräver nya sätt att tänka inom metallurgin. Allt går att använda men kvalitén varierar och därmed också vilka användningsområden som passar bäst.
Chuan Wang menar att en framgångsfaktor i OSMET 3.0 är att alla parter har haft en stark känsla av win-win. Massaindustrin kan få se restprodukter komma till användning. Tillverkare av briketter har en ny potentiell marknad. Och stålindustrin ser möjligheten att reducera sitt koldioxidavtryck.
– Ännu är hydrokolet inom stålindustrin i en utvecklingsfas, men målet är förstås att den cirkulära industrin ska vara såväl en miljömässig som en företagsekonomisk vinst för industrin.
Niina Leskinen, bekräftar nödvändigheten av att hitta många olika vägar för att minska koldioxidutsläppen.
– Vi vill fortsätta vara i fronten för att producera rostfritt stål med så litet klimatavtryck som möjligt och resultaten från OSMET är en av vägarna vi jobbar vidare med. Klimatmålet handlar om ambitionen för Outokumpu att nå koldioxidneutralitet år 2050. Tiden går fortare än vi tror.
Fotografier
- Briketter klara hos SMA Minerals, där kalken är ersatt till 50 procent av flygaska.
- Niina Leskinen, hållbarhetsingenjör på Outokumpu.
- Chuan Wang, Swerim, projektledare och koordinator för OSMET-projektet.
- Yu-Chiao Lu, forskare på KTH.
Ytterligare information
För mer information om OSMET: koordinator Chuan Wang, chuan.wang@swerim.se