Kontakt
Stora vinster om kalk och dolomit kan återvinnas från skänkslagg
Går det att återvinna kalk och dolomit från skänkslagg, göra briketter av de återvunna mineralerna och återföra till processen i ljusbågsugnen? Förhoppningen är att en förstudie hos materialforskningsinstitutet Swerim ska ge svar på frågan. Om svaret är ja kan vinsterna bli stora för stålindustrin, såväl miljömässigt som ekonomiskt.
I dag skickas ca 75 procent av just skänkslaggen på deponi, men vi hoppas kunna visa att det i stället för att deponera går att återvinna mineraler ur den här restprodukten.
Om förstudien – och i förlängningen försök i större skala – visar sig framgångsrik, ja då skulle det innebära minskat deponibehov för industrin och de återvunna mineralerna kan dessutom återföras till processen i ljusbågsugnen. På så sätt minskar behovet av brytning av jungfrulig kalk och dolomit, vilket förstås minskar koldioxidavtrycket i produktionen.
Optimering av slaggåtervinning
Fokus kommer att vara optimering av råmaterialanvändning genom slaggåtervinning.
Målet är att hitta ett sätt att återanvända företagens skänkslagg i deras egna ljusbågsugnar. När förstudien är över ska det finnas en beskrivning på hur man kan optimera slaggbildningsprocessen i ljusbågsugnen, detta genom att använda briketter som gjorts av skänkslagg.
Höganäs och Celsa, som medverkar i projektet ska specifikt studera hur det ska gå att tillämpa återvinningen i deras respektive anläggningar. Vi har även Carbomax som diskussionspartner under förstudien, ett företag som tillverkar briketter.
Under förstudien, som redovisas den 31 oktober, ska småskaliga försök utföras på Swerim.
Dels ska smältförsök göras för att undersöka att kombinationen av skänkslagg och EAF-slagg ger ett resultat som motsvarar den ursprungliga EAF-slaggen, dvs. att egenskaperna bibehålls eller förbättras. Dels ska ett första försök att brikettera skänkslaggen göras då man utifrån förutsättningarna på företagen behöver tillsätta skänkslaggen på ett bra sätt i processen.
Förstudien utförs och finansieras inom det Strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.